Här igen!
Ja, jag vet.... Det var några dagar sedan. Men jag har liksom inte haft någon lust att skriva. Sedan de få gånger jag har haft lust så har datorn bara bråkat. Vi måste göra något åt den NU!! Eller sedan i alla fall. Inte precis just NU.
Tina har verkligen tagit sitt bloggande på allvar tror jag! Hon skriver massor. Bra gjort för en "newbie". Jag tycker i alla fall hon skriver bra om sig och sin prins Holman. Men vad är Holman för ett namn egentligen? Hur kom ni på det? Fast jag inte träffat honom så tycker jag ändå att han passar att heta så trots allt! :-) Han verkar vara en riktig goding! En sådan hund som jag skulle vilja ha om jag skaffade någon mer. Men det gör jag nog aldrig. Jag gillar hundar det gör jag, men jag orkar nog inte med det ansvar som följer med en hund. Vi provade ju en gång. Världens finaste Diana, en urgullig Dobermann. Lite lönnfet och paj rygg dock! Men det var inte vårat fel. Vi tog över henne genom Djurens Vänner. Så vi fick börja med att banta ner henne ganska rejält! Ryggproblemen visste vi inte om förrän hon blev dålig. De berodde troligtvis på för hög belastning, pga. vikten. Tyvärr fick vi inte ha henne så länge... vi tog bort henne våren 99 efter att hon mer eller mindre kolapsat på hallgolvet. Benen bar henne inte helt enkelt. Felet i ryggen gjorde att hennes ben inte hängde med som hon ville. Tyvärr var det inget vetrinären kunde göra. De kunde bara ge henne smärtstillande... och det kändes inte bra att låta henne leva så. Gå på smärtstillande resten av livet och aldrig bli bra, utan bara succesivt sämre. Nej, hon har det bättre nu!
Tina har verkligen tagit sitt bloggande på allvar tror jag! Hon skriver massor. Bra gjort för en "newbie". Jag tycker i alla fall hon skriver bra om sig och sin prins Holman. Men vad är Holman för ett namn egentligen? Hur kom ni på det? Fast jag inte träffat honom så tycker jag ändå att han passar att heta så trots allt! :-) Han verkar vara en riktig goding! En sådan hund som jag skulle vilja ha om jag skaffade någon mer. Men det gör jag nog aldrig. Jag gillar hundar det gör jag, men jag orkar nog inte med det ansvar som följer med en hund. Vi provade ju en gång. Världens finaste Diana, en urgullig Dobermann. Lite lönnfet och paj rygg dock! Men det var inte vårat fel. Vi tog över henne genom Djurens Vänner. Så vi fick börja med att banta ner henne ganska rejält! Ryggproblemen visste vi inte om förrän hon blev dålig. De berodde troligtvis på för hög belastning, pga. vikten. Tyvärr fick vi inte ha henne så länge... vi tog bort henne våren 99 efter att hon mer eller mindre kolapsat på hallgolvet. Benen bar henne inte helt enkelt. Felet i ryggen gjorde att hennes ben inte hängde med som hon ville. Tyvärr var det inget vetrinären kunde göra. De kunde bara ge henne smärtstillande... och det kändes inte bra att låta henne leva så. Gå på smärtstillande resten av livet och aldrig bli bra, utan bara succesivt sämre. Nej, hon har det bättre nu!
Ungefär så här såg hon ut, våran Diana
Vill du skriva nåt? -Varsågod!
Skrivet av: The newbie
Man tackar!! :-)
Han heter Oppigården´s Holman the Hobbit.. Oppigården är kennelnamnet och Holman the Hobbit är från Sagan om ringen.. Hela kullen är döpt efter böckerna!! Jag hade från början tänkt haft ett smeknamn på honom, men Holman liksom fastnade och när man såg han när han var 6 veckor så, ja han bara passade och bli kallad så..
Såå fin Diana var.. :-) Och jag bävar för den dagen man måste ta sitt ansvar som ni gjorde och åka och låta dom somna in.. Usch, inte kul..
Har saknat ditt bloggande i alla fall!!
*kramar*
Skrivet av: Mia
Men nu är på G igen!! :-)
Skrivet av: M @ VÄSBY
lilla Diana som tog över min soffa.
Skrivet av: Mia
Ja, det gjorde hon! Och ett alldeles eget rum fick hon oxå! ;-)
Trackback
