My place in cyberspace

Ha ett gott slut allihopa!



Och ett riktigt gott nytt år önskar jag till oss alla!

....... Sitter och ska göra om lite i bloggen, som ni kanske redan märkt av lite. Men det tar ju sådan tid! Leta, leta i kodningen.... pilla lite här och pilla lite där...förhandsgranska, spara eller gör om! Puh... Om jag kunde komma på nåt enklare sätt?!
Men nu är den nästan som jag vill ha den i all fall...

Åh, jag är så avundsjuk! Jag vill också ha en sån här julklapp! Eller som födelsedagspresent - det är okej det med!

Vi var till Köpis och kollade på "våran" TV idag. Oh, vad jag vill ha den NU!! Men vi orkade inte stå den enormt lååånga kön, så vi åker tillbaka nästa vecka. Förhoppningsvis är det mindre folk i farten då.

Knirr,knarr, tass,tass..... Junior kommer intravande kl 03:35. Lägger sig bredvid mig i sängen. Allt lugnt so far.... En halvtimme senare hör jag i fjärran; tass, tass, duns,tass, tass, tass, duns. Jag kollar upp, ut i hallen, Junior kommer tillbaka till sovrummet, sätter sig i sängen och tänder lampan. Han börjar läsa i böckerna som han dunsat ner i min säng! "- Okej, läs en bok, sedan är det natti,natti. - Ja, mamma." En stund senare hör jag ett viskande, jag lyssnar..... " - Den ja öpa, den ja öpa, den ja öpa....o den ja öpa" Ha, ha,  han hade hittat en leksakskatalog! Klockan 04:00 på morgonen! Jippi! Men han gjorde som han lovat, han släkte lampan och lade sig ner efter att han "öpt" klart allt han ville ha!

Oj, oj.... Det är ju farligt att ha så här tråkigt... Jag har precis shoppat för 760 spänn! Men det var ju på REA! :-) Så jag har ju tjänat en massa pengar.... Eller??! ;-D

Sitter här på jobbet och är allmänt förvirrad och uttråkad. Förvirringen beror nog mest på att jag jobbat varannan natt nu sedan julafton. Det blir liksom ingen ordning riktigt med sömnen, även om jag fått sova på mornarna. Och att jag är uttråkad beror på att det inte är nåt att göra. Alla har åkt färdigt taxi för den här veckan. De spar sig till nyårsafton nu. DÅ är jag ledig som tur är. Nyårsaftnar kl. 00:05 smäller det bara till och så ringer det på alla linjer, sedan är det konstant kö fram till 5-6 på morgonen.

Ja, så var denna jul över. Jag hoppas att era jular var helt underbara! :-) Vi hade det bra hos svärisarna. God mat och en hel del klappar. Dock mest till barnen så klart!
Även tomten kom på besök, men han blev genomskådad av Adam!! "U låttas! Itte iktig omte. Afar omte!!" :-)

Det bidde ingen kamera i mitt paket! :-( Det bidde en IPod, 8GB, som inte funkar som den ska!! Kamera har jag blivit lovad ändå. Så den får jag nog nu efter nyår skulle jag tro. Jag har sett ut en Nikon som min första systemkamera.

Jag kom på att jag glömt att tala om vad jag gjorde tidigare i "vinter". I mitten på november fick jag äran att träffa en av de underbaraste människor jag mött. Katerina Janouch. Hon är bara så mysig. Ja, ja, vi träffades ju inte på tuman hand eller så, utan hon var hit till Gävle på ett författarbesök anordnat av Andersbergs bibliotek. Där berättade hon lite om sin bok Sommarbarn som kom ut lagom till sommaren i år. Den har jag tyvärr inte läst klart än. Jag lyssnar på den i Mp3:n. Det är förresten super att lyssna på böcker på det viset! Men jag skulle ju ge ett boktips! Och den bok som jag läst klart av Katerina är Anhörig. Jag passade på att köpa den då, så jag fick den till och med signerad! :-) Anhörig är en superbra bok för alla som har eller har haft en nära relation med alkoholmissbruk. Antingen man själv varit /är missbrukare eller om man stått bredvid som anhörig. Jag kunde inte släppa boken ifrån mig utan sträckläste den. På 12timmar var den slut! :-)

Pindemannen rules!

Kan ju visa lite av skolavslutningen också. Synd att de flesta bilderna ble så mörka.

 

Och här skulle det varit en bild på våra fina pepparkakor..... Men det är nåt fel så det går inte att ladda upp bilder. Jag får väl återkomma senare med dem! Kan ju tala om att de blev jättefina och jättegoda!

Fan vad jag är bra! Jag gick vidare! Ska på en till jobbeintervju den 11/1, denna gång är det med arbetsgivaren himself! Fatta, jag och två till bara, utav 105 stycken sökande. Oh, vad jag känner mig bra nu! Självförtroendet steg till maximal nivå! Jag är bäst, bäst, bäst!! Hoppas bara att jag gör lika bra ifrån mig denna gång så jag blir "the one and only"!! NU kan jag ha en riktigt god jul och hoppas på ett riktigt gott nytt år för mig själv!

Fick jag det rätt nu?

Ja, ja... Det blir nog bra.

Här kommer i alla fall en julhälsning från mina kära barn!

Men var fan är snön???

Idag har jag varit på en jättefin julavslutning med Pluppans klass och de övriga på MSG Stjärnan. Det var superfint! Alla barnen var jätteduktiga på att sjunga. Sedan dansades det långdans tillbaka till klassrummen och vi klassföräldrar hade samlat till varsinna julgåvor till fröknarna.

Ja, ungefär så lät det! Från en minut till en annan blev jag totalt däckad! Jag hann bara säga ja på intervjun då de frågade om jag var en frisk tjej så kom jag hem och började nysa som en tok! Sedan rann näsan som värsta vattenkranen som sprungit läck! Hela dagen igår tillbringades i soffan med en bunt näsdukar. Toknysninger och en himla massa snörvel var det. Idag är jag lite piggare, men det kliar i näsan och ögonen rinner.

Vad blir det för mat? Denna ständiga fråga man får som mamma/matmor! :-) Mat! Brukar svaret bli från mig då. Varför är maten så svår? Jag menar, varför är det så svårt att komma på vad man ska äta? Det blir lätt lika samma hela tiden. Emellanåt gör man ordentliga matlistor och får då lite mer varierad mat på bordet, men det håller bara ett tag. Varför är det så? Nä, jag måste se till att återinföra dessa braiga menyer! Det underlättar för alla. Det blir lättare att handla, det blir lättare att variera, man får även med lite grönsaker (som visserligen inte alla äter, men de finns där!) och alla vet vad som kommer att serveras!

Så nu behövs inspiation! Lämna menyförslag, recept etc. Det mottages tacksamt! Gärna recept på mat som är snabb och enkel, men ändå god!

Ja, då är jag hemma igen, efter intervjun. Det var 105 sökande, jag och sju till blev kallade till intervju! Nu har jag kanske lite tur som känner en av rekryterarna sedan tidigare, då jag jobbat åt de tidigare. Men eftersom jag är så nyfiken var jag ju tvungen att fråga varför de plockat ut just mig och det var för att kravprofilen stämde överens med mina meriter, plus att Jenny visste lite om hur jag var/är som person. Intervjun var avslappnad och förhållandevis lätt. De berättade att de kortat ner intervjun en aning. Från 2 - 2,5 timmar till ja, vad tog det, en knapp halvtimme kanske. Det var som jag förstod även det för att Jenny redan har en uppfattning av mig som person och vet vad jag går för yrkesmässigt. Så jag behövde inte svara på några direkt jobbiga frågor tycker jag.
När de har intervjuat alla åtta, så ska tre stycken väljas ut för en ytterligare intervju, denna gång med arbetsgivaren. Förhoppningsvis går detta fort, då arbetsgivaren gärna ser att tjänsten tillsätts så snart det bara går. Rekryteranrna trodde att vi skulle få besked innan nyår.

Håll tummarna för mig nu allihopa!

Jag dog ju inte...men nu känner jag mig halvdöd. Är så fruktansvärt trött. Det känns som jag ska kollapsa när som helst. Bara jag fått ungarna i sina sängar så stupar jag - jag lovar!

Fy fan för 11 timmars nattarbete med bara dryga fyllskallar i telefonen. På detta följde tre härliga timmars sömn, sedan börjades det tjatas om att jag skulle kliva upp. Jag orkade bara inte så jag drog mig nästan 2 timmar, fram till 9:30.

Sedan har det varit full fart. Varit och köpt födelsedagspresent, skjutsat ett vuxet barn med sällskap till Brynäs, hem och drack lite kaffe, klädde på nästa barn för en biltur till Brynäs, hon skulle på Disco-kalas, iväg och handla, hem och laga mat, åka och hämta från kalas, hem och äta, bada barn, få barn att borsta tänder..... Och SNART ligger de och jag i våra sängar!! 

Natti, natti.... ZZZZzzzzzz....

......Pringles Sourcream & Union! Jag vill ha Pringles! NU!! Och så är de slut! Buhu! Åh, då vill jag ju ha det ännu mer. Stackars mig.

Jag klarade av så gott som allt jag skulle igår. Jag priade dock bort lite städning... lekrummet fick vara! Det är ju ingen idé att vara så noga där inne. På två röda ser det ju lika ut igen så...

Sedan hade ungarna en helt underbar klassfest. Tror vi vuxna som var med i alla fall! :-)
Ska försöka ragga lite partybilder av de mammor som var smarta nog att ha kameran med sig!

Nu är jag på jobbet sedan 6,5 timme och har bara 4,5 timme kvar att jobba!!

See you

Taa-Daa-aaa!! Vardagsrummet är klart! Alltså, jag har städat det nu. Nu är det bara de övriga rummen kvar, ca 115 kvm!! Hur upplyftande känns det på en skala? NU ska jag i alla fall INTE göra något mer för nu ska jag sova!

P.S. Det blev mer att göra i morgon... måste tvätta Adams lakan igen! Han hostade så han spydde - igen! Jag tror jag blir tokig! (Fast lite får jag skylla mig själv.... borde ju ha lärt mig att han blir så här pga. mjölkallergin. Även om han inte får några symptom i magregionen så kommer ju hostan som ett brev på posten då han ätit något som innehåller mjölkprotein! Det blir lite krupp-aktigt... )

Mitt i allt "elände" kan jag inte låta bli att bli så rörd av min dotters mysiga ord för någon timme sedan.

-Mamma, nu är jag bara kär i tre stycken. Det var sju först, men nu är det bara tre. Och det är ju så jobbigt att behöva välja.

-Men vilken tur du har, som är liten, sa jag , som inte måste välja någon än. Du kan vara kär i hur många du vill, du behöver inte alls bestämma dig än. Du har hela livet på dig att bestämma dig! Och du hinner vara kär i jättemånga innan det blir rätt.

-Mmmm.....

Det var väl en härlig konversation mellan en 7-åring och hennes mamma?

Fy vad less jag är på det här nu. Jag orkar inte vara arbetslös med ett extrajobb längre! Det blir ju bara kattskit av alltihopa. Det känns just nu som allt vad jul heter ligger hundra mil från här.... Jag hinner liksom inte med. Och så blir jag så förbannad för att jag tycker att jag som är arbetslös borde ju hinna göra så mycket. Men när då?? Jag är ju alltid tillgänglig för jobb.... så jag måste ju tacka ja till de timmar jag blir erbjuden och det funkar. Och nu verkar det som ALLA i hela världen är sjuka och behöver ha min hjälp. Men när ska någon hjälpa mig? När ska jag få göra det jag planerat hinna innan jul? Just nu känns det väldigt långt borta. Varje gång jag blir utringd, vilket känns som det är varje dag nu, tänker jag: -Ja, men imorgon hinner jag ju göra det där. Det är lugnt! Men så kommer morgondagen och så går allt i kras igen för att jag rings in igen! Jag vill ju så gärna jobba och få lite timmar som ger pengar. Men resten av mitt liv då? Jag har ju en familj jag vill hinna umgås med, jag har ett hem som tydligen förfaller om inte jag är hemma (eller är frisk!), jag vill hinna köpa julklapparna innan julafton! Shit vad stressad man blir av det här! Alltså, har man ett jobb, med fasta arbetstider så går det ju att planera! Då måste jag ju inte tacka ja till extrajobb, då kan jag tacka nej med gott samvete och säga att jag inte hinner! Ändå tackade jag faktiskt nej till jobb imorgon. Eller det gjorde jag inte heller riktigt.... för jag hade gärna jobbat om det inte hade varit mellan 14-20. Maken åker till Sollefteå och jag är klassmamma som är med och anordnar klassfest för pluppans klass imorgon. Så det funkar bara inte just den tiden! 6-14, 11-17 - det hade varit en annan sak. Och det var ju faktiskt det usla arbetstiderna som gjorde att jag en gång i tiden sade upp min fasta tjänst som taxitelefonist.  Allt pusslande med tider och dagis och barnvakter tog så mycket kraft att jag kände att det var inte värt det! Jag kan mycket väl tänka mig att återgå till en fast tjänst inom taxi när barnen är så stora att de inte behöver någon form av barnpassning. Jag mår skit av detta nu, då jag känner att jag inte är behjälplig någonstans! Aaaggghhh!

Ja, ja,imorgon är en annan dag! Förhoppningsvis hinner jag med allt jag vill hinna med då! Synd bara att det känns som det är för mycket! Jag får försöka prioritera helt enkelt. Hur nu det ska gå till..... jag vet ju att jag blir skitgrinig om inte allt är gjort ändå.

06:45 var vi på dagis imorse för ett mysigt luciafirande med tillhörande skinkmacka och kaffe (saft till barnen såklart), lite pepparkakor och rischoklad!

Japp, jag var fortfarande sugen på spagetti idag. Idag hade jag ork att koka, jag gjorde till och med köttfärssås till! Men så när jag började äta så var det inte så gott ändå...... maten växtei munnen på mig. Dessvärre var det lika för stortjejen! Så vi är nog inte helt OK än trots allt. Men på god väg, eftersom vi båda är sugna på mat, vilket vi inte varit på några dagar nu. Imorgon är det nog bättre! Vi tror på det! Vi hoppas på det!

På måndag är det jobbintervju! Undrar om det var mitt nya CV och brev som gjort susen? Släpper det nu? Ja, man ju alltid hoppas! Hoppet är ju det sista som överger en sägs det, så jag får väl tro på det då! :-)

Naturligtvis ringde de ju precis då jag stod i affären och packade matkassarna. Så jag hade ju inte så mycket koll om det var någon tid jag INTE kunde komma, men jag fick återkomma till dom då jag kommit hem igen. Måndagmorgon/förmiddag få ni se till att hålla tummarna då! :-) Jag vill så gärna ha ett jobb, få lite struktur på vardagen liksom! Det blir varken hackat eller malet som är nu känns det. Visst är det bra att jag har lite extrajobb, men det går ju inte att planera något när man när som helst kan bli uppringd och så vill de att man ska jobba (när man planerat in annat). Och kan jag jobba så gör jag ju självklart det, de gånger jag måste tacka nej är ju när det inte finns någon som kan ta barnen. Taxibranschen är ju inte endast dagtidsarbete! Men som tur är så ställer de andra upp och byter sina pass för att jag ska kunna hjälpa dom att ta något som passar mig bättre. Men nu får vi ju hoppas att jag efter nyår har ett dagtidsjobb att gå till! Samma arbetstider varje dag... oh, vilken lättnad det skulle vara! Och så jobba någon helg då och då på taxi, bara för extrapengrnas skull och lite för skojs skull med! :-)

Haha, hon som packade väskorna och drog till pappa, hon fick packa och komma hit igen! Hon klarade sig inte från sjukan trots tappert försök att smita undan. Då pappa hennes inte ville bli smittad (vilket han säkert blivit ändå, eftersom hon hade smittan med sig) så ville han inte ha henne där när hon var sjuk....  Förståeligt, samtidgit som jag kan tycka att det var för sent redan... Men nu är även hon pigg igen, så hon åker väl till pappa idag igen skulle jag tro.

Men jag fick en lindrigare variant av övriga familjens kräksjuka! Jag klarade mig hela söndagen. I måndags började må sämre, men inte så att jag kräktes. Jag var frusen, trött, aptitlös och allmänt hängig. Bänkade mig på soffan hela dagen. Gårdagen var inget bättre.... masade mig upp med barnen och fick iväg dom till skola och dagis. Sedan hem och då kom det lite kräk! (Hur fräsch är man när man skriver om sitt eget kräk på en blogg??) Sedan var det liggläge hela dagen. När det var dags att hämta på dagis så var jag tvungen att ringa och be dom göra junior färdig, så jag slapp gå in! Så illa var det. Men idag mår jag tiptop igen! Jag har hunnit beta av mina 50 mail.... läst lite bloggar..... sökt jobb...pratat med AF (den obligatoriska uppföljningen av mitt arbetssökande). Jag har till och med druckit kaffe för första gången på flera dagar! Oh, vad gott det var! Jag har dock inte längtat efter kaffe eller nåt annat heller för delen under dessa dagar,mne så fort man känner sig lite piggare så suger det i kaffetarmen på en gång! Det märktes redan igårkväll att jag var på bättringsvägen, då jag blev akut sugen på spagetti med bara ketchup! Kollade på Vänner och där åt de spagetti..... Jag orkade visserligen inte ställa mig och koka spagetti vid kvart i åtta på kvällen, så det fick duga med varm O'boy och 2 limpmackor! :-)

Ja, det är inte lätt att vara arbetslös... :-D När man planerar att göra en massa saker då man "har tid" så blir det aldrig riktigt som man tänkt sig. Kris överallt! Fick hoppa in och jobba på taxi p.g.a andras sjukdomar. Sedan i tisdags skulle jag få en sovmorgon var det tänkt. Den snälla maken skulle ta barnen till skola och dagis. Men en kvart innan det var dags för honom att kliva upp med pluppan så ringer telefonen. Kris igen, fast på ett annat ställe. Så snäll som man är kliver jag upp och stressar iväg. Det blev ju lite mer extrapengar till julen! Min "lediga tid" kommer väl sedan.



Sedan var det julbord i onsdags! På Furuviks brygga. Helt gudomligt! Synd bara att lite av stämningen förstördes av att det inte var någon snö! Hur kul är det att äta julbord på ett superfint ställe vid havet när allt man ser är becksvart mörker? Det var ju lite synd, men är ju inget att göra något åt.
Var lite hängig efter julbordet.... borde ha gjort som jag tänkte från början. Nöjt mig med ölen till maten och sedan åkt hem. Men så lurar man sig själv och tycker att vad f-n, när jag äntligen kommer iväg på någonting utan övriga familjen så kan jag ju passa på att ha kul! Så självklart skulle jag följa med på efterfest! Stora tuffa jag! Eller hur?! Nä, är huvudet dum får huvudet lida! Jag tror dessutom att jag råkade ut för en lindrigare hjärnskakning. När det var dags att masa sig hem efter festen så slog jag omkull rejält och landande på skallen. Inte så att jag slog hål, men det var nog inte långt ifrån. Så jag har haft ågren, ont i skallen och mått allmänt pyton nu! Så nu är det nog dags att ta sig en riktig funderare! Jag mår nog bäst av att bli absolutist! Då slipper man ju göra bort sig så kapitalt! Man har ju lite bättre koll utan spriten!

Igår var dock ordningen återställd. Lite småvärk i skallen, men inte mer än att vi kunde hitta på något hela familjen. Vi drog iväg till ett par kompisar och fikade. På vägen hem slocknade de båda barnen vi hade med oss, i bilen. Precis när vi stannar på uppfarten hemma börjar pluppan gråta och SPYR i bilen!! Ja, maken tror ju förstås att hon ätit för mycket fikabröd..... men så bara en knapp halvtimme efter så sätter även han igång och kräks! Det bidde en trevlig avslutning på våran fina familjedag! Eller NOT! :-)
Stortjejen gjorde det enda rätta - hon packade väskan och stack till pappa sin! Själv hämtade jag ett täcke och lade mig på soffan! Vägrade sova uppe bland "kräkona", de fick ligga i stora sovrummet och spy bäst de ville alldeles själva. Jag ville inte bli dålig till idag då jag lovat jobba då de övriga telefonisterna är och äter julbord! Fast jag var lite orolig tidaigare idag. Det började snurra lite i magen och värkte det inte lite också? Bet ihop och åkte iväg och peppar, peppar, än har magen hållit sig i schack! Efter 21 får det komma om det absolut måste, men inte före! Jag har dock varit supernoga med min hygien det här dygnet. Toaletterna har varit kliniskt rena! Så fort de varit där har jag varit efter och skurat! Till och med Linda Skugge skulle vara stolt över min toastädning! *hehe*

... det är ju trots allt 1:a advent idag. Inte för att jag hunnit tänka så mycket på det. Så nu ska jag alldeles strax dricka lite varm glögg (yepp, alkoholfri) och smaska i mig lite peppisar. Tyvärr inte egenbakade, men de får duga!

Phew! Det är jobbigt med barnkals även om man inte har de hemma! Pluppan hade ju sitt kalas i bowlinghallen. 11 småtjejer och så lillebror! :-) Fast det var ändå vägen fram till kalaset som var det värsta.

Fick en härlig sovmorgon, fram till 10. Kidsen kollade TV nere coh tog varsinna mackor själva. Kanon! Sedan klev man upp, åt frulle, läste tidningen, löste lite av det dagliga Sodukot. Fixade lite kaffe och mös en stund till vid köksbordet. Så morgonen ska jag absolut inte klaga på! Det var super. Det var efter mysandet som det började gå åt fanders! Tiden liksom började röra på sig. Och klockan for iväg fortare och fortare.... Pluppan ville nämligen att jag skulle locka hennes hår. För såklart ville hon ju vara extra fin på sitt kalas. Självklart tar jag fram locktången och lockar o lockar o lockar o lockar..... När klockan började närma sig två, nästan två timmars lockande senare, steg paniken! Kvart i tre skulle vi vara nere i bowlinghallen. Hjälp, och jag som bara hunnit med lite mer än hälften av hennes hår! Hur skulle vi hinna? Ungarna sprang dessutom fortfarande i sina pyjamasar. Fatta stressen! Det var grymt! Men skyndade på med locktången, hade ju fått in snitsen ordentligt så halv tre var vi alla påklädda och klara att åka. In bilen med jädrans fart, gasade ner på stan och kommer på att : "-Fan,det är ju skyltsöndag idag! Hur ska jag få tag i parkering nu?" Snurrar runt som galning, börjar svettas, kopplingsfoten börjar skaka. Shit! Vi kommer att komma försent! Kommer på att jag kan köra upp på "Domus-parkeringen". Gasar in där och självklart finns det ju idioter där som inte fattar att det finns två grindar att åka in igenom. Kommer äntligen in, hittar en plats och parkerar. Då kommer nästa moment: hissen ner! Men hjälp vad folk är dumma! Ska man åka ner med en hiss så trycker man på ner-knappen, eller hur?! Mmmm, inte dårarna som väntar på hissen då vi kommer. Nä de har ju självklart tryckt på upp-knappen!! Men hallå!! Vi ( jag ) ville inte åka upp först utan väntade snällt på nästa hiss... Väl nere så har vi ju miljarder människor som trängs framför alla lottstånden och dyligt skit! Springer med ungarna i folkmassan och svär för mig själv. Kommer in till Bowlingen helt färdig, totalt sönderstressad! Kopplingsfoten och hela benet skakar! Mobilen ringer, alla föräldrarna undrandes vad som hänt....vilken pärs!
Men vi blev bara tre, fyra minuter sena trots allt. Och kidsen hade en superkul eftermiddag!
Själv kommer att att somna som en klubbad säl ikväll, trots min underbara sovmorgon!